Kapitel 5: Steg I Utvecklingen

Vilka steg passerar vi när vi närmar oss upplysningen?

Först, när vi mediterar, kan vi uppleva ee stund av yttersta renhet och ljus. Vi kan till och med känna att vår kropp börjar levitera och att vårt sinne stiger rakt upp ut ur vår kropp så att vi kan se ner och se oss själva sitta inunder. Dessa upplevelser är mycket märkliga att förstå, och ännu märkligare att uppleva. Det märkligaste är att så många människor upplever dem.

Sedan kan vi få uppleva ett tillstånd av ego-lös renhet i vilket vi bara åser ting och händelser i vår omgivning, utan att på något sätt vara påverkade av dem. Sinnesdata når oss inte. Vi förblir lika opåverkade av händelser omkring oss som en sten vilande i vatten. Närhelst vi når detta tillstånd bör vi sträva efter att förbli uppmärksamma och alerta och medvetna om upplevelsen.

Sedan kan vi få höra en stor åskskrräll som ingen annan hör, fast vi kan svära på att det skakde hela huset. Eller kan ljudet som endast vi hör vara som surrandet från ett bi eller tonen från en avlägsen trumpet. Dessa hörselupplevelser skulle vara mycket ovanliga för en vanlig människa, men för en person som praktiserar Chan, är de ganska ordinära.

Närhelst vi har en främmande oförklarlig upplevelse - en vision, kanske, bör vi diskutera den med Mästaren och ej med andra som kan missleda på grund av okunnighet. Alltför ofta förringar en person som inte har kommit någonstans i sitt eget program upplevelsen hos någon annan.

Vad skall vi göra när vi inte kan meditera allas, när vi sitter ned och bara känner rastlöshet? Vi bör närma oss själva försiktigt som om vi vore barn. Om ett barn skulle lära sig att spela ett musikinstrument, skulle han inte undervisas i musikteori och notering och särskildheter med sitt instrument och en hel komposition samtidigt. Nej, ett barn skulle undervisas bitvis, med korta instruktionslektioner och korta övningslektioner. Detta är det bästa sättet. En fullödig musiker kan lätt öva åtta timmar om dagen, men inte en nybörjare. En nybörjare behöver uppnå en fortlöpande serie av små framgångar . på detta vis odlar han uthåålighet, tilltro och entusiasm. En lång serie med små framgångar är bättre än en kort serie med misslyckanden. Vi bör sätta upp små mål för oss själva; och vi bör inte inrikta oss på stora mål förrän vi har klarat av de små. Förutom meditationsövning så finns det attityd. En nybörjare måste lära sig att odla vad som kallas "jämvikten hos en döende man". Vad innebär då denna balans? Det är balansen att veta vad som är viktigt och vad som inte är det, och i att vara accepterande och förlåtande. Den som någon gång har suttit på sängkanten hos en döende man kan förstå denna balans. Vad skulle den döende mannen göra om någon förolämpade honom? Ingenting. Vad skulle den döende mannen göra om någon skulle slå honom? Ingenting. Som han ligger där, skulle han planera att bli rik och berömd? Nej. Om någon som hade förolämpat honom bad om hans förlåtelse, skulle han ge den då? Naturligtvis. En döende man inser det meningslösa i oginhet. Hat är alltid en sådan eländig känsla. Vem vill dö och känna hat i sitt hjärta? Ingen. De döende söker kärlek och frid.

Det fanns en period när den döende mannen hängav sig åt känslor som stolthet, begär, lusta och vrede, men nu är sådana känslor borta. Det fanns en period när han hängav sig åt sina dåliga vanor, men nu är han fri från dem. Han bär inte på något. Han lagt ned sina bördor. Han har nått frid.

Kära vänner, när vi har tagit vårt sista andetag, blir denna vår fysiska kropp ett lik.om vi redan nu strävar efter att se denna fysiska kropp som ett lik så kommer denna frid fortare.

Om vi ser varje dag i vårt liv som om det var den sista, skulle vi inte slösa en enda dyrbar minut på lättsinnig sysselsättning eller på missunsam skadlig vrede. Vi skulle inte låta bli att visa kärlek och tacksamhet mot dem som har varit vänliga mot oss. Vi skulle inte hålla tillbaka vår förlåtelse för någon orätt, stor eller liten. Och om vi hade felat, skulle vi inte då be om förlåtelse, även med vårt sista andetag?

Nåväl, om detta är den stora svårigheten för en nybörjare, vilka svårigheter möter då den utövaren sdom är halvvägs? Resultat! Efter att han börjat odla disciplinen i Buddha Dharma, måste han fortsätta att sköta sin trädgård medan han väntar på att skörda den heliga frukten! Hursomhelst, hans väntande måste vara ett passivt väntande.han kan inte förvänta sig eller schemalägga en skördesäsong. Vid odling är det möjligt att uppskatta hur länge det skall ta för bönor att bli färdiga eller för äplen att mogna. Men Upplysning kommer när det kommer.

När det kommer , kommer meditatören att plötsligt upptäcka sin Sanna Natur. Han kommer också att förstå att hans ego verkligen är ett fantasi-kreatur, en skadlig illusion. Sedan, med förvirringen eliminerad, blir han orubblig. Han kommer att utveckla en enhet i sinnet,en enhet som skall lysa i sin renhet och vara absolut i sitt jämnmod. Naturligtvis, när han når detta stadium, måste han agera för att bevara sin Visdoms Diamantöga. Han måste vara ståndaktig i att inte tillåta sitt ego att återskapa sig själv för att göra detta skulle vara ett dumt försök att ympa ett andra huvud på sin hals.

Närhelst vi når det egolösa tillståndet av perfekt uppmärksamhet, finner vi att det är omöjligt att beskriva. Situationen är ungefär som när en åskådare ser en kamrat dricka ett glas vatten. Var det varmt eller kallt? Observatören kan inte säga det men kamraten som drack vattnet han vet. Om observatören ej håller med, kan de då diskutera det? Nej. En sådan diskussion skulle vara gagnlös. Chan Mästare Lin Chi brukade säga, "Fäkta med fäktmästare. Diskutera poesi med poeter.." en person som har nått det egolösatillståndet kan bara kommunicera denna erfarenhet med någon annan som också har nått det.
Men efter Upplysning, så vad?

Efter Upplysning upplever vi det Stora Bodhisattva äventyret. I vår meditation träder vi in i Guan Yin's värld. Detta är den underbasraste världen av alla.

Men efetr detta måste den fulländade meditatören separera sig själv från Chan, graduera, så att säga, och vara vad han har studerat för att bli: en person som verkar vara ganska ordinär, bara ett ansikte i mängden. Vem skulle ana att detta ansikte är ett Ursprungligt Ansikte? Vem skulle ana att denna person har varit en person och två personer och sedan tre personer och nu är en person igen, en person som lever ut Buddha Självets liv? Ingen skulle kunna ana genom att bara titta.

Och så är det slutliga problemet utövaren möter faktiskt att träda in den Tomhet som nybörjarna gillar att teoretisera om. Han måste uppnå "icke-sinne". Istället för att fortsätta i någon särskild riktning, måste han utvidgas i alla riktningar, eller som Han Shan (Det Kalla Berget) skulle säga, "i evighet". I Chan kallar vi också detta för "att släppa hundra-fots-pålen ".

Chan är en hal hundra-fots-påle. Den är svår att klättra upp för. Men när en utövare väl en gång finner sdig själv sittande på dess topp, vad gör han sedan? Han släpper. Han går rakt ut i tomma rymden. Han kan inte hålla fast vid Chan. Han har upptäckt vad det innebär att vara egolös, men nu måste han leva med resultatet av denna upptäckt. Hans handlingar kan inte vara avsiktliga och beräknande. Och så uppnår han spontanitet och blir ett med verkligheten. Inget behov att kämpa vidare.

Så, att uppnå Chan är den svåra uppgiften när vi börjar; och att släppa Chan är den svåra uppgiften när vi slutar.

Kvinnan eller mannen av Chan sitter inte på toppen av hundra-fotrs-pålen och stirrar på sitt Upplysnings-diplom. Han läser diplomet, skriker "Kwats!" och kastar diplomet till de fyra vindarna. Sean hoppar han av pålen in i evigheten.kära vänner, trots att Upplysning kan nås genom många olika Dharma-dörrar, så är Buddha, de Sex Patriarkerna och alla Chan Mästarna överens om att den underbaraste av alla portaler är Chan Dörren.

Kapitel 6: Svårigheter

Top Minnet av Mästaren Hsu Yun Kapitel 1: Introduktion Kapitel 2: Chan Träining Kapitel 3: Att Nå Upplysning Kapitel 4: Buddha's Blomster Predikan Kapitel 5: Steg I Utvecklingen Kapitel 6: Svårigheter

Kapitel 7: Andning och Ställning Kapitel 8: Uthållighet och Rådighet Kapitel 9: Ordlös Överföring Kapitel 10: Lekman Pang Kapitel 11: Den Dao-Odödlige Kapitel 12: Mo Shan Kapitel 13: Sammanfattning