Kapitel 7: Andning och Ställning

Fastän vi kanske utför många meditationer medan vi går eller arbetar, så när vi sitter formelt för att meditera, bör vi vara noggranna med att ha en vördnadfull hållning och att sitta och andas korrekt.

Kära vänner, hu många fördelar vi än må vinna från våra ansträngningar, så är meditation en andlig övning, inte en terapi. Vi praktiserar inte i avsikt att möta psykologiska störningar eller för att hjälpa oss att leva med egot's frustrationer. Vi mediterar i avsikt att trancendera ego-medvetandet och att förvekliga vårt Buddha-själv. Vår avsikt är att träda in i Nirvana, inte att göra livetr i Samsara mera utståbart.

Denna instruktion kan verka förvirrande, det vat jag. Många människor tror att de mediterar när de uppnår ett fridfullt och stilla tillstånd. De ser fram emot att praktisera för de njuter av den timman eller av lugn och ro som det ger dem. Men tystnad är inte meditation. Att sätta en vild häst i en hage gör honom inte tam eller mottaglig för kommandon. Han kan vila en stund och verka lugn. Han kan till och med börja beta. Men när grinden öppnas kommer han att fly - lika vild som någonsin.

Ni förstår, vid Nan Hua Si, den Sjätte Patriarkens kloster, fanns det en gång en munk som tillbringade timmar varje dag med att sitta tyst på sin kudde njutande av den frid det gav honom. Han trodde att han mediterade. Hui Neng, den Sjätte Patriarken, seende munkens misstag, närmade sig honom. "Varför ägnar du så mycket tid varje dag åt att sitta på kudden?" frågade han.

Munken tittade upp, förvånad. "För att jag vill bli en Buddha," svarade han.

Hui Neng log, "Min son," sade han, du kan göra en spegel genom att polera en tegelsten fortare än du kan göra en Buddha sittande på en kudde!"

Vi bör alltid minnas detta utbyte mellan en stor Mästare och en felande munk.

Innan vi träder in i det meditativa tillståndet är vi alltid vakna och alerta.våra sinnen, befriade från yttre ting, är fokuserade på vår meditationsövning. Efter att vi har lyckats träda in i det meditativa tillståndet är vi vanligen kanska euforiska. Denna glädjefulla lättsinnighet upplevs av utövare i alla religioner. Det kallas för Chan sjukan eller Gudsförgiftning eller Gudomlig Galenskap. Stillhet producerar inteeofori. Det producerar en zombie-linande slöhet som inte har något som helst med Chanbuddhism eller någon annan religion att göra utom, kanske, voodoo.

Vi bör aldrig inleda en meditations övning om vi är upprörda eller spända. Sinne och kropp måste komma till ett avslappnat tillstånd. Om vi är arga, så kan själviaktagelse och en applikation av Buddhistiska principer, särskilt förlåtelse och accepterande, hjälpa oss att återvinna fattningen; men om vår obalans fortsätter bör vi be om vägledning eller söka hjälp för att lösa våra problem innan vi sätter oss ned för att meditera.

Om vår agitation bara är av tillfällig natur, kanske orsakad av brådska, skall vi följa "halv-tums rökelse-sticka" metoden. Vi sitter helt enkelt stilla och ser rökelsen brinna ner en halv tum. Om vi efter den tiden inte har återfått fattningen bör vi avsluta meditations-sessionen. Vi kan alltid försöka senare.

Likaledes måste vår andning vara lugn och rytmisk. Tillfälligtvis, när vi praktiserar meditation, kan tankar uppstå som stör oss eller kanske vi flämtar efter luft för att vi utövar andnings-tekniken på fel sätt. Återigen, bör vi följa "halv-tums rökelse-sticka" metoden och låta vårt sinne och vår andhämtning att lugna sig innan vi fortsätter vår praktik.

Ställning

En naturlig, avslappnad men upprätt ställning är den bästa ställningen. Vi sitter utan rigiditet eller smärta. Detta är mycket viktigt. Smärta initierar en panik-känsla, en sedd flykt som orsakar kroppens blodtryck och hjärtslag att öka; och under sådana villkor är meditation omöjlig. Men den som lätt kan sitta i en mer formell meditationsställning såsom lotus-ställningen, kan med fördel använda denna .

Naturligtvis måste vi sitta upprätt så att våra lungor kan utvidgas helt. Vi får inte böja oss framåt eller åt sidan.om vi finner att vi håller på att somna, bör vi pigga upp oss med några klunkar te och genom att gunga från sida till sida några gånger och ta några djupa andetag.

Misslyckande med att kontrollera kropp, sinne och andning kan resultera i små skador, såsom känslomässigt eller fysiskt obehag, eller i större skador, såsom ansträngda muskler eller ruskiga möten med hallucinerade demoner, vilka, tror jag vi alla kan vara överens om, är mycket störande upplevelser.

Andningsövningar

Innan man påbörjar någon formell meditationsteknik är det absolut nödvändigt att vinna kontroll över sin andning.det finns två grundläggande metoder för andningskontroll: ostruturerad och strukturerad. I båda metoderna jämförs lungorna med bälgar. När vi vill fylla bälgarna med luft drar vi isär handtagen. På samma vis, när vi vill fylla bröstet, börjar vi med att utöka buken, pressande den utåt, bort från ryggraden som om vi drog isär handtagen på bälgen. När vi andas ut, låter vi först luften sippra ut, sedan drar vi långsamt ihop buken, pressande resterande luft ut ur lungorna som om vi stängde bälgen.

Vårt mål bör alltid vara att göra vår andning så fin och oansträng att om någon skulle placera en fjäder framför näsan på oss, skulle vi inte få den att skälva varken vid ut- eller inandning.

1. Vid ostrukturerad andning, sänker vi vår blick och följer helt enkelt andetaget, räknande tio på varandra följande utandningar. Om vi tappar räkningen, börjar vi bara om igen. När vi har fullföljt tio andnings-cykler, börjar vi bara om igen.

Vi börjar genom att fokuseravår uppmärksamhet på inandningen, uppmärksammande luften när den passerar in genom näsan, flyter nerför strupen och fyller lungorna. Mentalt ser vi bröstet expandera och skuldrorna lyftas.

När vi förbereder oss för att andas ut, tänker vi på räkningen; och sedan lägger vi märke till luften när den sipprar ut genom näsan. Vi lägger märke till hur våra skuldror slappnar av och sänks medan lungorna töms. Medan vi fullföljer utandningen, observerar vi att våra mellangärdesmuskler dras samman. Med övning,kommer alla våra muskler i buken, länden och skinkorna att dras ihop för att tvinga ut den kvarvarande luften i lungorna.

Av någon anledning är det lättare att börja räkna vid utandningen än vid inandningen. Men vi är alla olika. Det är ett personligt val.

2. I strukturerad andning, drar vi in, håller andan, andas ut, och anstingen börjar på en ny cykel eller så håller vi lungorna tomma innan vi börjar på en ny andnings-cykel. Tidmängden som vi använder till varje del av cykeln är beroende av vilken formel vi använder. Eftersom lung.kapaciteten skiljer sig mellan olika individer används också olika formler. Praktikanten kan välja mella flera proportioner:

1. Proportinen 4:16:8 kräver att inandningen tar fyra sekunder, återhållningen 16 sekunder och utandningen 8 sekunder. Proportionen 4:16:8:4 kräver en extra period där lungorna lämnas tomma i fyra sekunder. Detta är svårare, men många praktikanter finner det befrämjande för att uppnå djupa meditativa tillstånd.

En sekund per cadense är den vanligaste tidsrymden. En del människor har dock svårt att hålla andan, t ex, i sexton sekunder. Dessa individer bör bara hålla sin anda i tolv sekunder. Med övning når de snart upp till sexton. Om tolv också är för svårt, kan de försöka med åtta och arbeta sig upp till tolv och sedan till sexton.

2. Proportionen 5:5:5:5 eller andra liknande lika stora andelar är också mycket effektiva. Nybörjare kan finna det lättare att utesluta den sista delen med att hålla lungorna tömda.

Syftet med alla andningsövningar är att etablera en rytmisk, kontrollerad andning.

Att motså impulsen att fly

Av någon anledning som ingen ännu har lyckats utröna, finner vi ofta att när vi sätter oss ned för att meditera så färvandlas vår kudde till en myrstack. Chan-nybörjare råkar oftast ut för denna mystiska kudd-förvandling men förr eller senare händer det oss alla. Vi börjar skruva på oss och det enda vi kan tänka på är att komma bort från denna kliande plats.

När vi först sätter oss är vi fyllda med goda förutsättningar. Vi planerar att genomföra ett helt program - åtminstone tjugo andnings-cykler. Men så, efter fyra eller fem cykler, upptäcker vi att vi sitter på en myrstack och är tvungna att korta ned programmet.

Ibland finns det inga myror där. Men plötsligt kommer vi ihåg massor av viktiga ting som vi glömt att göra: rätta böckerna i bokhyllan; handla nudlar till middagen i morgon; läsa gårdagens tidning. Klart är att dessa ting måste åtgärdas och så, med förargelse, stiger vi upp från vår kudde.

Kära vänner, hur behåller vi våra goda intentioner? Hur förhindrar vi att vår beslut avtar så drastiskt?

Först måste vi känna igen hur vi lurar oss själva. Ni vet, det finns en gammal historia i Chan om en rik man som ådrog sig en sjukdom och löpte risk att dö. Så han gjorde ett avtal med Buddha Amithaba. "Rädda mitt liv, Herre" sade han, "och jag skall sälja mitt hus och ge hela överskottet till de fattiga." Hela hans familj och alla hans vänner hörde honom göra denna utfästelse. Så, mirakulöst, började han bli bättre. Men efterhans som hans tillstånd förbättrades, började hans utfästelse att försvinna; och när han var helt återställd, undrade han varför han hade gjort en sådan utfästelse överhuvudtaget. Men eftersom alla förväntade sig att han skulle sälja huset så lämnade han det till försöljning. Tollsammans med huset sålde han också hus.katten. han sålde huset och katten för totalt tiotusen och en guldmynt. Men ett löfte är ett löfte, och så gav han ett guldmynt till de fattiga. Det var han sålde huset för. Katten, förstår ni, var en mycket dyrbar katt. När det finns något vi inte villgöra blir triviala ting mycket viktiga. En hus-katt blir värd tiotusen gånger mer än ett hus.

Vi bör alla minnas denne man närhelst vi känner lusten att hoppa av kudden. Vi bör alla minnas honom när vi plötsligt beslutar oss för att korta ned programmet. Men om vi inte ursäktar oss själva från att utföra programmet, så bör vi inte heller stanna kvar på kudden på grund av pliktkänsla.

Ibland agerar folk som om de gör ett stort offer när de utför sin meditationsövning. "Jag skall göra det och få det överståndet" tänker de. Men detta är inte den rätta attityden. Den tid vi tillbringar i meditatrion bör vara den vackraste tiden unden dagen. Vi måste ta till vara den tiden.

Kära vänner, var tacksamma för Buddha Dharma. Var tacksam för de Tre Skatterna. Glöm aldrig att den eviga tillflykten finns i Buddha, Dharma och i Sanghan. Var tacksam för den lykta som leder oss ut ur mörkret och in i ljuset.

Kapitel 7: Andning och Ställning

 

Kapitel 8: Uthållighet och Rådighet

Top Minnet av Mästaren Hsu Yun Kapitel 1: Introduktion Kapitel 2: Chan Träining Kapitel 3: Att Nå Upplysning Kapitel 4: Buddha's Blomster Predikan Kapitel 5: Steg I Utvecklingen Kapitel 6: Svårigheter

Kapitel 7: Andning och Ställning Kapitel 8: Uthållighet och Rådighet Kapitel 9: Ordlös Överföring Kapitel 10: Lekman Pang Kapitel 11: Den Dao-Odödlige Kapitel 12: Mo Shan Kapitel 13: Sammanfattning